söndag 30 oktober 2011

Gravidmeditation -ett sätt att skapa kontakt


Under min först graviditet fick jag möjlighet att ägna mig en hel del åt meditation vilket jag verkligen njöt av. Jag fick prova en massa olika tekniker och i en grupp med bara kvinnor, så absolut meditationer som var ämnade för kvinnor men inte för gravida specifikt. Jag vet inte när det kom, men för ungefär ett år sen tror jag, då fick jag en stark känsla av att jag ska göra meditationer som vänder sig till gravida.

Denna känsla har jag burit med mig sen dess och jag har gjort några försök att få till dessa meditationer under det senaste året men har inte hittat vägen. Jag bestämde mig för att skapa gravidmeditationskvällar för gravida när jag själv blev gravid och tänkte att jag skulle kunna använda mig av olika meditationer som jag lärt mig genom åren och rikta dom för att skapa kontakt till sitt barn. Då hände något.

Plötsligt på bara 10 minuter så trillade den första meditationen ner. Det kändes verkligen som att den kom igenom mig. En meditation som handlar om att skapa trygghet inom sig själv och därifrån ge trygghet till barnet i magen. En verkligt jordande vägledd meditation. En vecka senare skulle jag ta ett bad och när jag just kommit in i avslappning så kom nästa meditation. På ytterligare 10 minuter så var den färdig. En meditation som skapar en djup kärlekskanal mellan mig och mitt barn. En meditation som är både i rörelse och stilla.

Jag har haft gåvan att få dela med mig av dessa båda meditationer på de meditationskvällar jag har varannan söndag och verkligen fått fin respons. Dessutom har det första demo exemplaret av trygghets meditationen kommit till på CD. En CD som det finns möjlighet att köpa via vår hemsida www.peacefulparenting.eu

Jag är så tacksam för all kreativitet som föds genom mig och så förundrad att det verkar vara så här det fungerar när jag skapar. Jag känner otroligt starkt för att skapa kontakt till sitt barn genom att medvetet använda sig av den inre värld som vi alla besitter. Att genom kroppen, tanken och själen hitta vägar som jag tror förbereder oss gravida kvinnor för både förlossning och föräldraskap samtidigt som det gör vår graviditet och början av livet för våra barn så mycket behagligare och lugnare.

Så jag hälsar er alla varmt välkomna att ta del av dessa stunder antingen tillsammans med oss eller hemma i er egen lugna vrå!

Anna

fredag 21 oktober 2011

Om att våga stanna upp och möta barnets Nej!


Det finns perioder då Nejet från mitt barn studsar rakt mot mig...ofta, starkt, vitalt och viljekraftigt...Det finns perioder då jag älskar Nejet och det finns perioder då Nejet får mig att tappa tålamodet...Jag har märkt att utgången av en Nejsituation kan te sig helt olika beroende på var jag är. Om jag är närvarande om jag vågar stanna upp och vara med Nejet. Då tenderar nejsituationen lösa upp sig till ett skimrande stoft och vi kan snabbt komma tillbaka till glädjen, leken och handlingen.Ibland kollapsar jag rakt in i den lilles nej...ibland lägger vi oss ner och bara skrattar, skrattar nej,nej,nej...det kommer dom stunder då jag inser att jag kan inget göra...mer än att vänta och låta nejet få sin tid...och när vi sen ska in i handlingen igen...brukar nejet vara borta och kläderna kommer på...och ibland blir det skrik och gråt för att kläderna måste på och nejet är kvar...

Om jag däremot är i tankar, stress, tidspress då tar sig nejsituationen helt andra propotioner. Nej leder till en konflikt, skrik, tårar och en mamma som bär med sig en kletig massa av dåligt samvete resten av dagen för att hon tappat tålamodet.

För mig blev det väldigt mycket enklare att vara med nejet, busnejet, gråtnejet, argnejet eller jag vill inte...när jag lärde mig att urskilja att nejet egentligen inte är till mig. Det är inte mot mig. Det har egentligen inte med mig att göra överhuvudtaget. Det är inte till för att provocera eller göra mig irriterad. Nejet är där för att den lilla individen har förstått något om sig själv! Vilken Lycka! Ja jag kan påverka min omgivning! Och JA jag kan säga NEJ nej nej och nej...och Nej jag vill inte ta på mig kläderna...(just nu!)

Det fantastiska som sker när jag kan hantera min irritation, stress eller brist på tålamod. När jag helt enkelt väljer att våga stanna upp, andas och komma tillbaka till närvaro...till det som är...jo då kan jag SE..jag kan se den lille individens sanna väsen skymta fram...Jag ser dig, jag ser din utveckling...Och ja jag älskar dig...det blir så varmt då..att nej eller ja spelar inte längre så står roll...det är ju ändå bara ett ögonblick som ska passera...

Med värme
Kristina
www.peacefulparenting.eu

fredag 14 oktober 2011

Det inre rummets gåva för föräldraskapet


Jag skulle vilja ägna detta blogginlägg åt att dela med mig av det inre rummets gåva för föräldraskapet. För mig handlar detta om att bygga ett tryggt ankare inuti i mig. Ett ankare som expanderar i stunder av frånvaro från brus. Som jag när det väl är skapat kan återvända till närhelst jag behöver.

Jag tror många föräldrar känner igen sig i att ibland reagera totalt irrelevant på ens barns beteende. Överreagera som många kallar det. För mig kommer dessa reaktioner som en direkt konsekvens av att jag inte vårdat mitt inre rum. Jag har tappat mitt ankare, min ro, min trygghet.

Flera år innan jag blev förälder gjorde min inre tomhet sig påmind och jag var mer eller mindre tvungen att hitta ett annat sätt att förhålla mig till livet. Det var då jag kom i kontakt med detta mitt inre rum. Jag kom till ett sammanhang där människor praktiserade stillhet och tystnad på ett sätt som jag aldrig tidigare mött. Till en början var det väldigt ovant för mig att sitta alldeles still och alldeles tyst. Jag kunde inte ens förstå meningen med det. Hur skulle detta hjälpa mig? Det var ju inte alls relaterat till det jag behövde hjälp med som jag såg det. Det som hänt sedan dess är som ett mirakel och idag är jag så övertygad om att detta är en av mina viktigaste nycklar för ett lyckligt och rofyllt liv.

När jag blev mamma för 2 år sedan så fick betydelsen av mitt ankare en än större betydelse. Plötsligt hade jag en ständig spegel framför mig som jämt visade mig hur väl jag tagit hand om mitt inre rum. Mitt barn. Jag reagerar aldrig irrelevant när jag är ankrad. Jag agerar. Det är en väldig skillnad. När jag agerar så förmedlar jag mina känslor från ett helt annat ställe i mig. Ett ställe som gör att mitt barn känner sig tryggt och respekterat oavsett vilken känsla jag behöver förmedla och jag behöver inte drabbas av dåligt samvete. Min önskan är att alla föräldrar som längtar efter en mer rofylld tillvaro fick möjlighet att hitta sitt inre rum, sitt ankare, sin trygghet.

För att ge vidare av denna gåva till världen har vi skapat Meditationskvällar för gravida och en grupp för småbarnsmammor som kallas ModerLiga.

Varmt Välkomna till oss på Peaceful Parenting.
Anna

torsdag 6 oktober 2011

Beröring en källa till trygghet


Vi höll vår första föreläsning häromdagen, Tre nycklar till ett Rofyllt Föräldraskap. Vår ena nyckel rör vikten av att ha beröring som en naturlig del i vår vardag och i våra familjer. Och i de bästa av världar lever vi, alla människor, alla familjer med en naturlig närhet i våra liv. Det är ju ingen nyhet att beröringsmassage och mer djupgående massage har avslappande effekter på oss som människor. Vid beröring utsöndras ett lugn och ro hormon som bidrar till att stress och orosnivå sjunker. Beröringen bidrar också till att stilla en aktiv tankeverksamhet.

Hur kan vi då låta beröring vara ett naturligt inslag i våra liv?

När det gäller våra allra minsta, nyfödda/baby, så har vi naturliga källor till närhet och beröring.Vi kan sitta med vårt nyfödda barn, hud mot hud, och bara vila.Låta amning el flaskmatning vara ett naturligt tillfälle för närhet och trygghet. Och att skapa kontakt. Gärna utan distraktioner som tv, data och mobiltelefoner.Du kan bära ditt barn helt eller delvis i bärsjal/sele. Att samsova med sitt barn är också en oerhörd källa till närhet och trygghet.(Givetvis måste du undersöka säkerheten kring detta först!)

När barnen blir större kan bus och lek vara en ingång till naturlig närhet. Eller bara mysa upp i soffan och läsa en saga.

Med de ännu större barnen kan det se så olika ut, en klapp på axel, en strykning på ryggen, en godmorgon kram är små gester men ändå ett sätt att bibehålla en kontakt. I många familjer finns det flera tv apparater i olika rum och familjer tenderar att vara som utspridda öar i sitt eget hem. Och så kanske det kan få vara ibland men som förälder kan jag också välja att bjuda in till samvaro i "tv-soffan" även fast programmet/filmen inte alltid tilltalar mig personligen. Men stunden skapar en närhet, en samvaro, ett band.

Hur skapar vi då de naturliga beröringsbanden för oss vuxna? Vi kan givetvis gå regelbundet och få någon form av avslappnande massage.Vi kan också aktivt i vår relation välja att ge varandra någon form av kravlös beröring.En beröring där mottagaren får bestämma formen,att bli masserad, strykningar eller kanske bara en vilsam hand på ryggen för en stund.

Oavsett hur vi väljer att göra kan vi öppna upp ögonen för hur naturlig beröring ser ut i våra familjer och se hur den kan vara en källa till trygghet för oss och våra familjer!

Varma hösthälsningar
Kristina
Peaceful Parenting Sweden

Och som tidigare erbjuder jag Lugn Och Ro behandling för dig som bor i Malmötrakten.
Välkommen in på vår hemsida!
www.peacefulparenting.eu